lördag, januari 13, 2018

Veganismen och andens frukter

Jag tillhör en tvåtusenårig tradition av att få folk att ändra sina liv, sina vanor och hela sin livsinställning. Båda mina föräldrar jobbar med detta, mer än heltid. Jag blev tidigt en del av den rörelsen. Eftersom den gud jag tror på ser paradiset som ett ställe med nakna veganer, skäms jag inte heller över att ta vara på erfarenheterna från min kristna tro när jag lever veganskt. Jag tror det finns mycket att lära därifrån.

På 90-talet pågick korstågens brännande av Scanbilar. Svenska veganer var militanta. Numera eldas det mindre, men det känns som om predikningar om helvetet dominerar debatten. Vi har fortfarande inte ens nått reformationen. Peta, en av världens största djurrättsorganisationer är kända för sina reklamer som spelar på människans mörkare sidor. Fokus ligger på att få folk att känna skam, rädsla och avsky istället för att se möjligheter till ett bättre sätt att leva. Jag tror inte att det är optimalt.

För mig är istället vänligheten det viktigaste verktyget för att förändra. Jag minns hur jag som tonåring följde med på en stor konferens om att sprida evangeliet. Där spelades det upp små sketcher för att visa hur församlingsmedlemmar kunde fortbildas i saker som att prata om frälsning med folk på gymmet, så att det faktiskt lyssnade. Det är så jag vill att det ska vara.

Vad är då vänlig veganism? Är det en foglig veganism? Nej, det behöver det inte vara. Tomma burar (något av det bästa i vegansverige just nu enligt mig) bryter mot lagen. Det gjorde Martin Luther King också. De gör det dock båda på ett ickevåldssätt. Lagen visar inte vad som är rätt och fel, utan vad samhället vi lever i har för normer. Ibland behöver vi bryta mot lagen för att ändra dessa normer. Men vi behöver inte använda våld, varken fysiskt eller verbalt. Både kristendomen och veganismen är för mig fredsideologier och för att kunna leva det genuint behöver jag avrusta mig själv. Vreden får vara kvar, men sparas till tillfällen som motsvarar Jesus rensande av templet (Mark 11:15). Resten av livet ska präglas av det som Paulus i Galaterbrevet 5:22–23 kallar andens frukter, nämligen: kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.
Den helige ande kom till lärjungarna när Jesus återvänt till himmelen för att hjälpa dem ”göra allt folk till lärjungar” och dess frukter ska hjälpa med detta. Jag tror även att de kan göra fler till veganer och oss som veganer till bättre sådana. Det står också mycket i nya testamentet om hur kristna ska stötta, peppa och trösta varandra. De första församlingarna var små och utsatta, att vara kristen kunde vara lite som att vara enda veganen på en köttisfest. Då behövdes stödet från de andra kristna. Vi veganer behöver också stötta varandra. Visserligen även tillrättavisa och radikalisera, men med kärlek.

Kristna har flera starka anledningar att vara veganer just för att de är kristna. (Skapelseansvar, att det är paradisföda, kroppen som tempel, solidaritet med andra människor etc) Veganer har inte större anledning att vara kristna än någon annan. Däremot finns det orsaker att titta på hur kristen tro har spridits genom tiderna (vill vi vara korsfarare eller stå i soppkök?) och vilka verktyg Bibeln säger att Gud gav sina efterföljare för att bygga kyrkan. Älska din nästa, ät vego. Ät vego, älska din nästa!

lördag, juli 22, 2017

Okonomiyaki

Det här är receptet jag oftast har på fel plats och ännu inte har lärt mig. Dessutom vill personer som ätit maten ofta ha receptet. Så här kommer mina veganska försvenskade okonomiyaki, japanska grönsakspannkakor.

Ingredienser för två portioner (skala upp till så många som behövs)

Smeten:
3 dl vetemjöl
2,5 dl sojamjölk
1/2 tsk salt
1 tsk bakpulver


+ 1/2 liter strimlade grönsaker, vitkål är ett måste. I övrigt fungerar morot, paprika, rödlök, ingefära, vitlök, soltorkade tomater, oliver, rökt tofu (ingen grönsak, men gott), fänkål etc.

olja till stekning.

Gör så här:
1. Rör ihop smeten
2. Blanda i strimlade grönsaker
3. Stek 1/2 cm tjocka pannkakor i mycket olja.

Jag äter dem hädiskt med rårörda lingon. Originalet äts med so-su och majonäs. Fantastiska som lunchlåda.

onsdag, maj 24, 2017

Det dubbla i etiskt föräldraskap

För mig betyder etiskt föräldraskap att alltid jobba på två nivåer. Varje konflikt och varje budskap måste presenteras från två perspektiv.

1. Hur vill vi att världen ska fungera? Vilka värderingar har vi i vår familj?

2. Hur fungerar verkligheten? Hur kommer andra att förvänta sig att du agerar?

Ibland känns det som om det innebär mer än dubbelt så mycket arbete, mer än dubbelt så många samtal. Tur att mina barn är så trevliga och spännande att prata med.

Exempel på dilemman att hantera:

Vegan
Jag vill förklara för mina barn att de inte är allergiska mot kött. Vi väljer att inte äta animaliska produkter för att vi inte tycker att det är rätt att utnyttja djur. Samtidigt så vet jag att de flesta barn inte kan välja att bli veganer. Så om barnen börjar agitera för vegankost i skolan så kommer eventuella värvningar bara leda till att barn mår dåligt över kosten de äter. Så samtidigt som jag förklarar för barnen hur vi motiveras måste jag förmedla att de får ta det lugnt i hur de pratar med sina kompisar.

Icke-våld
Vi strävar efter en så våldsfri miljö som möjligt hemma. Då menar jag inte temat i spel och filmer, utan hur vi är mot varandra. Till våld räknar jag även att höja rösten och att använda kränkande eller förminskande språk. Det får konsekvensen att våra barn är vana vid att bli resonerade med i lugn ton. När det inte finns utrymme för detta i skolan, och läraren istället höjer rösten blir det en chock för barnen. Mitt resonemang att uppfostringsmetoder som är för effektiva troligtvis även är skadliga har inte nått skolan än. Jag tänker att det är lite samma känsla som föräldrar som inte slog sina barn hade när aga fortfarande var tillåtet i skolan.

Feminism
Barn ska behandlas utifrån sina behov och inte utifrån vilken könsidentitet de har eller hur det de kissar med ser ut. Samtidigt måste jag förklara patriarkatet för barnen, annars kommer världen vara helt obegriplig. Speciellt om skolan ställer mycket högre förväntningar på flickors tålamod än på pojkars uppförande. Balansgången mellan att förklara hur samhället fungerar och samtidigt skydda barnet från dessa föreställningar är extra svår här och när det gäller rasism.

Hur gör ni? Vilka utmaningar är extra utmanande? Har ni några bra tips?

onsdag, mars 22, 2017

Den ultimata verklighetssåpan

Jag slukar just nu Zero impact och har med nöje sett både Rent hus, Lyxfällan och Toppform. När jag ser hur familjer kämpar med att få ner sina koldioxidutsläpp kan jag inte låta bli att tänka på hur de andra "problemområderna" påverkas.

Rent hus
Marie Kondos metod Konmari bygger på att en bara ska ha saker en verkligen älskar och hon hävdar att detta ändrar ens konsumtionsmönster i grunden.  I The life changing magic of tidying up driver hon teorin att det är mängden prylar, prylar vi inte älskar och som inte har en plats, som skapar oordning och stök. Att inte köpa saker, att vårda och älska de prylar vi har, det är också ett miljösmart val. Jag förväntade mig nästan att de skulle börja sälja av alla saker som överkonsumerats i de olika familjerna i Zero Impact, för att sedan finansiera solceller och elcyklar samt möjliggöra flytt till mindre boenden.

Lyxfällan
Att förbruka pengar genererar koldioxidutsläpp. Det finns listor med koldioxid per krona för olika varor och produkter, men generellt gäller mer konsumtion -> mer koldioxid. Att handla second hand, köpa mindre, förbruka mindre el, bo på mindre ytor, resa mindre, äta baljväxter istället för kött; allt är bra både för klimatet och plånboken. Det kostar också att äga saker och förvara dem, både i pengar och i miljöpåverkan.

Toppform
Det finns träningsformer som inte är speciellt bra för miljön. Men att leva miljövänligare kan vara bättre för kroppen. Vegankost är bra både för kroppen och miljön. Att cykla och gå istället för att ta bilen är bra både för kroppen och miljön. Det vore spännande att blanda in en hjärtspecialist och se vad det gör för skillnad på lång sikt med målaren i avsnitt 3 som börjar cykla och äta veganskt.

Våra liv har så många aspekter. Det finns massor med val att göra. Det är skönt när det finns saker som inte genererar fler problem utan faktiskt löser andra än de först var tänkta för!

Konsumera mindre, bli vegan!

lördag, februari 18, 2017

Äta djur, på svenska

Äta djur av Jonathan Safran Foer är en kåserande och utforskande bok om varför människor äter andra djur. En av sakerna som jag uppskattar är att den tar upp svårigheten att bryta med släktens mattraditioner. Hur människor som visar omsorg genom att laga mat på animalier kan känna sig avvisade om någon slutar äta djur. Genomgående är det ett mycket hantverksmässigt skickligt berättande. Vissa saker i boken håller jag inte med om, men det behöver inte nödvändigtvis vara något dåligt. Generellt är det en bok jag rekommenderar.

Översättarens tillägg har jag större problem med. Vid flera tillfällen då förhållanden i slakterier och djurfabriker tas upp finns det en fotnot som informerar om att det inte är lika illa i Sverige. Det ligger inte med de andra noterna i slutet av boken, utan är lättillgängliga i anslutning till texten. Ett exempel är när Safran Froer på sidan 191 beskriver hur griskultingar normalt diar i 15 veckor, men att de i djurfabriker avvänjs efter 15 dagar. Då skriver översättaren: Enligt svensk lag får griskultingar inte avvänjas före dag 28. För mig som ammade i två år skulle det motsvara skillnaden mellan att bli fråntagen barnet efter tre eller sex månader. Jag hade blivit förtvivlad i båda fallen och förstår inte riktigt varför det är så viktigt att påpeka skillnaden. Eller, jo, det förstår jag, för att klara av att översätta texten, men jag tycker ändå inte att det är försvarbart. Författaren har skrivit ett bra förord till den svenska utgåvan, det hade kunnat räcka.

 För att bli konkret ser jag främst tre problem med översättarens kommentarer:

1. Eftersom det blir något speciellt bara de gånger som Sverige är bättre kommer det lämna ett minne av att det inte är så illa ändå. Om det varit en fotnot även alla de gånger förhållandena är lika illa i Sverige hade intrycket blivit helt annorlunda, och boken troligen väldigt svårläst. (Tänk Terry Pratchett.) Nu är det lätt att tänka att det som inte kommenteras nog också är bättre i Sverige och det finns en risk att vi minns undantagen istället för reglerna. Om inte annat så för att vi gärna vill att det ska vara så. 

2. Sverige konsumerar inte bara inhemska animalier. Ungefär hälften av det kött som säljs i Sverige är importerat. Det påpekas, vad jag minns, inte. 

3. Det går inte att producera kött utan att döda djur. Att tex anmärka på att burhöns inte staplas i torn i Sverige tar bort fokus från den grundläggande moraliska frågan. Ska människor äta djur?

Vi har redan problem med sveganer som påstår att de skonar djuren genom att bara köpa svenskt kött. Krav försöker marknadsföra sin märkning som djurvänlig och Arla mal på med sin Bregottfabrik. Vi behöver inte att översättare gör egna tillägg till böcker de översätter och spär på eländet. Den som vill veta hur det faktiskt ser ut i en svensk djurfabrik har information här: http://djurfabriken.se/ Det är inget som går att ursäkta eller förmildra i en fotnot. 




tisdag, februari 07, 2017

Det binära könet är en lögn

Det här är blogversionen av en presentation som jag höll på Malmö Toastmasters. Håll till godo!

Det binära könet är en lögn!
Smaka på det, säg det för dig själv. Vad väcker det för känslor? Är det självklart eller provocerande? Är det ens en begriplig mening? Jag vill gärna få förklara vad jag menar med det, och varför jag anser att det är en fråga om liv och död. Vi börjar med lite definitioner.

Lögn 

Synonymer till lögn är: osanning, påhitt, dikt, desinformation, ljug, bluff båg och vals. I den här kontexten skulle jag även kunna använda social konstruktion, men jag tycket inte att det är kraftigt nog. Det finns ingen sanning i könsbinäriteten, alltså är det en lögn. 

Binärt

Binäritet är när något är på eller av, ett eller noll. Vår kultur älskar dikotomier, att göra saker till varandras motsatser. Varmt är motsatsen till kallt. Höger är motsatsen till vänster. Rätt är motsatsen till fel. Man är motsatsen till kvinna. Att något bara kan ha två värden, det är vad vi menar med binäritet. Jag hävdar att kön kan ha fler än två värden. 

Kön

Begreppet kön är komplext och kan delas upp i flera undergrupper. Ska vi se om vi kan hitta något av dem som är binärt?

Könsroll

Samhället har förväntningar på oss baserat på vilket kön vi tilldelas av dem, både från födseln och i varje möte. Den stereotypa mannen är stark, beslutsam och tjänar mycket pengar. Kvinnor däremot är väna och ljuva och behöver inte lika mycket lön. Detta tror jag att vi alla har kommit ifrån. Det finns fler sätt att vara man på och fler sätt att vara kvinna på. De olika definitionerna går i varandra. Kvinnor är chefer, män är föräldrar. Här är det en försvinnande mängd människor som vill hålla kvar en bild av binäritet. 

Könsperformativitet

Performativitet handlar om att spela en roll. För att tilldelas "rätt" könsroll spelar vi, gör tydligt hur vi vill bli bemötta. Vi klär oss och för oss för att klassificeras rätt. Det finns manliga och kvinnliga attribut. De är dock inte universella, en manlig hipster ser annorlunda ut än en manlig skogshuggare, och ingen av dem ser ut som en manlig bankdirektör. En kvinnlig jurist måste spela sin kvinnoroll annorlunda än en kvinnlig sjuksköterska eller en kvinnlig flygvärdinna. Dessutom varierar det mellan kulturer och tidsepoker. Här finns inget av och på, ingen binäritet. 

Könsidentitet

Identitet handlar om hur vi ser oss själva. Det kan handla om nationell identitet, en yrkesidentitet eller att vi identifierar oss med ett sportlag. Jag trodde länge att könsidentitet var ett patriarkalt påhitt. Det var först när jag träffade binära transpersoner (någon som är tilldelad "det ena" könet vid födseln men faktiskt tillhör "det andra" könet) som jag förstod att könsidentitet är något som många upplever. Har du en klar könsidentitet?  Om du tänker "Så klart, jag är ju ... !" så har du det. Ett annat tecken är om du kan bli felkönad. Om du är kvinna och blir behandlad som om du var man. eller tvärt om, så skaver det, har jag hört. Anledningen att jag måste ta fasta på andras upplevelse är att jag själv är ickebinär agender. Det betyder att jag inte har något kön som jag identifierar mig med. Hälften av alla transpersoner i Sverige skattas vara icke-binära. Bland dem finns även personer som ibland känner sig som män och andra dagar som kvinnor, som är lite av båda eller har en könsidentitet som vi inte satt namn på än. Jag tror att det finns lika många sätt att uppleva könsidentitet på som det finns människor. Och vi är fler än två, alltså inte binärt. 

Biologiskt kön

Men biologin, den är väl binär? Kromosomer. X och Y! Nope, X och Y går att kombinera på fler än två sätt. Hormonnivåer är inte heller binära, och det finns flera olika hormoner som spelar in. Yttre och inre könsorgan kan se olika ut och kombineras på olika sätt. Och då har jag inte ens gått in på olika korrigeringar på grund av trans. Dessutom finns det faktorer som var vi har fett, var vi har hår och hur vårt skelett ser ut. Kombinationerna är många. Inte binärt. 

Juridiskt kön

Hittills har jag inte hittat någon binäritet. Men i Sverige är fortfarande det juridiska könet binärt. Det innebär ett osynliggörande av många människor, och bidrar till lögnen om det binära könet. Som tur var är det på väg att ändras och globalt ser det annorlunda ut.  Australien, Bangladesh, Nya Zeeland, Tyskland, Indien, Nepal och Danmark är några länder som på lite olika sätt ger möjlighet till ett tredje alternativ, ofta kallat X. Personligen ser jag hellre att juridiskt kön inte registreras, men det verkar längre bort. 
 

På liv och död

Varför är det här viktigt då? Jo, för att tanken om två, från varandra separata, kön som vi alla måste passa in i, dödar. Transpersoner mår generellt ganska kasst. Och det är inte för att en blir sjuk av att vara trans. En studie på transbarn visar att de som har familjens stöd inte mår sämre än sina kamrater. Siffror från USA visar varför det kan vara annorlunda för en transperson ute i samhället.

Av 100 har
80 trakasserats under sin skolgång
26 förlorat jobbet på grund av sin identitet
19 utstått fysiskt eller psykiskt våld från en familjemedlem

Och som ett resultat av detta har 41 försökt ta sitt liv

Globalt mördas ca 20 transpersoner varje år i hatbrott.

Många av dessa är binära, är män eller kvinnor på samma sätt som cispersoner (de som identifierar sig med sitt tilldelade kön). Men även de drabbas av ett behov att passera och uppfylla de trånga fack som uppfattningen om ett binärt kön innebär. För icke-binära transpersoner finns inget att transitionera till. Vi kan inte läsas rätt av samhället, bemötas på ett sätt som vi mår bra av.  För i de flestas ögon finns bara två kön, och vem blir vi då? Den svenska transvården har först på senare år ens låtsats om att icke-binär trans finns. Det är bland annat därför som myten, lögnen, om det binära könet är farligt. 

Det binära könet är en lögn!
 Smaka på det, säg det för dig själv. Vad väcker det för känslor? Tack för att du läst. 

söndag, januari 22, 2017

När veganrörelsen kom till Kullarna

Det spelas en hyllningssång till Bamses farmors köttbullar från vardagsrummet och det stör mig. Jag älskar Bamse, lärde mig läsa genom tidningen och skyller stora delar av mina politiska åsikter på Rune Andréasson. Men det här med animaliska produkter alltså. Jag försöker komma på hur veganismen skulle kunna nå Kullarna. 

Ett av problemen är att Bamses ungar inte blir äldre längre. Trillingarna fyller snart 35 år och Brumma är född 1986. Hade Brumma fått bli vuxen tror jag att hon skulle blivit vegan, även om, eller kanske just för att, hon inte är som alla andra. Brumma ser bortom normer och konventioner. Ingen unge har ett större hjärta — solklar vegan med andra ord.


Jag försökte googla vegan + autism för att se om det fanns siffror på att personer med autism har lättare att bli veganer. Det var läskigt! Nästan alla träffar handlade om hur växtbaserad kost förebygger, botar eller orsakar autism. Definitivt funkfobt. Jag var ju intresserad av det omvända.

Så utan statistik i bagaget fortsätter jag att fundera på en tonårig Brumma och hennes utveckling. 


Jag kan inte äta mina vänner.


 Kalvar dricker komjölk, det gör inte björnungar.


 Ägg ska bli kycklingar, inte pannkakor.

 Att hon vill bli vegan möts först av stor skepsis och förfäran. Bamse känner att hans plats som världens snällaste björn hotas när Brumma berättar om djurfabriker och klimatpåverkan. Brummelisa är orolig för att Brumma ska få näringsbrist och Farmor känner att hennes omsorg genom maten blir bortvald. Skalman berättar då om hur han som ung vuxen åt "levande föda" (det som nu kallas raw food). Han plockar fram böcker i näringslära till Brummelisa. Ger Farmor länkar till bra kanaler på youtube och en hög kokböcker. Bamse går ut i skogen och hugger ner lite träd. Det går lite tid.


Sedan steker farmor bullar på sojafärs och friterar egen falafel. Hennes nya pannkakor blir innereceptet bland veganer efter att hon börjat vlogga om sin resa mot växtbaserad mat. Brummelisa inser att vegansk kost är nyttigast för alla och Bamse är tacksam över att Dunderhonung inte är riktig honung. Han kan också bli vegan och fortsätta vara en snäll björn, utvecklad av sin nya kunskap. Den enda som inte är nöjd är Krösus Sork. Han måste stänga flera djurfabriker och slakterier och förlorar många sköna slantar på det. Lite går att kompensera genom att introducera nya veganska produkter på marknaden till överpriser, men de får inte samma subventioner och bidrag som att odla djur.

Det är så Bamse med vänner blir veganer. På så sätt löses även det konstiga i att handlare Grymtlund, som är gris, säljer fläskkött. För visst är det konstigt med djur i kläder som äter djur utan kläder. Även när vi är djuren i kläder.

Etiketter: , , ,